jenniferandthegang

Ja nu jävlar börjar det hända grejer! Om ni vill fortsätta läsa min blogg så klickar ni in på www.metrobloggen.se/ettheltfantastisktnamn så hittar ni mig där i fortsättningen! Jag säger tack till wannabegoteborg.se som till en början var att jag skulle blogga om min tid i göteborg som varade i 6-7 månader! Sen var jag för lat och för ledsen för att byta namnet, så det fick hålla sig kvar..ända tills idag!

Nu orkar vi inte vänta längre på det här. Vi har länge gått runt i cirklar och funderat på detta, men vad ska man göra om två personre verkligen älskar varandra och vill leva tillsammans? Klart att det blir en jävla omställning i och med att vi har alla kompisarna tillsammans och ja, vi har känt varandra sen vi var små. Klart vi måste respektera alla och bry oss, men är det inte dags att vi verkligen får leva vårt liv i sanningens ögonblick och inte som idag, när vi lever vår lilla lögn. Näe jag säger nej till lögnen och ja till sanningen och det underbara livet tillsammans med denna person.

Jag och en person ska gifta oss. I vegas. Till sommaren! Capish.

 Det här kan bli du och jag bejbi..

Under många år har jag länge funderat på vem min blivande partner in crime kommer bli. Vem är det jag ska gifta mig? Hur ska personen se ut? Komma ifrån? Det är några frågor jag ställt mig under en lång tid. En sak jag alltid kommit tillbaka till som är det viktigaste är ju självklart att han måste ha ett jävligt fräck efternamn! Fräcka efternamn finns det ju gott om och jag kan klart säga att mitt nuvarande efternamn inte är ett av dom, även fast många påstår sig det. Efternamnet ska helst vara amerikanskt eller engelst, så du snygga amerikanska/engelsman där ute: om du hör mina böner så ber jag dig. Kom hit! Rädda mig från mitt efternamn, mitt ursprung och hämta mig på en vit häst och rym med mig till vilda västern där du och jag kommer att få det så underbart! 
Efternamn jag har funderat kring är Mc Lovin, Pattinsson, Bass, Baker, York, Russell, Beckham, Gaga, Knowles, Spears.. ja några till. Nu har jag äntligen kommit fram till mitt slutmål..vad sägs som Jennifer Smith? Snyggt enkelt och jävligt hett! Så ni smith:are där ute, vänta bara!

VARFÖR? kan någon svara mig varför Anna Bergendahl vann melodifestivalen? jag har en liten fin teori på varför hon vann. Hon är en rätt så okänd tjej från idol som är en stereotypisk svensk 18-årig tjej MED CONVERSE. en nobody.

Ett nytt år har börjat. Vi kan säga hejdå till 2000-talet och vinka hit 2010 talet som har börjat lite smått kusligt. Visst är inte januari ett jävla helvete? Alla pengar gick åt julklappar (och räkningar såklart. TATUERING också) och dom kvarvarande pengarna slutade såklart på festkontot. Jag som student, som faktiskt nästan inte festar någonting när skolan är igång, har tagit festandet på största allvar på jullovet. Nu, när jag sitter här och funderar över denna månad känner jag mest ångest. Ångest över denna månad. Ångest över pengar. Ångest över att jag börjar bli gammal. Jag känner mig deppig. DEPPMÅNADEN har äntligen visat sina fötter och fått en tydlig bild. Vi vet att hösten är lite deppig i och med att det blir mörkt och kyligt, men jag har äntligen insett att den verkliga deppmånaden stavas j a n u a r i. Hur kan sju enkla bokstäver verkligen förstöra ens humör under nästan en hel månad? Det enda man ser fram emot är födelsedagen, men då blir man ju deppig över att pengarna är på sluttampen och det är kallt. Man kan inte göra någonting. Bio är ett alternativ, men då man oftast tankar ner det mesta så blir det oftast många filmkvällar. Är inte vi lite trötta på det nu? Att sitta hemma med vänner eller familj eller för sig själv och bara glo på film eller spela spel. Vi har gjort det i flera månader nu och eftersom kylan aldrig släpper så lär det fortsätta sin dans in i april eller varför inte maj?

Vet ni vad jag saknar? att se mina egna fötter! Man måste ju ha på sig strumpor först och sen raggsockar. Jag saknar att se ben och lite hud för när vintern äntligen är kommen lär man inte få se en skymt av det vi föddes med. Sen saknar jag skorna, sommarskorna. Dom skorna som jag alltid har hatat är fan vinterskor. Förut, när det var på mode att ha massa lurv på skorna och bollar hit och dit, ville jag bara kräkas. Varför ska man gå runt med två stora hårmonster på fossingarna? Det är inte snällt. Vare sig mot omgivningen, dig som person ELLER fossingarna. Mest av allt saknar jag nog värmen. OCH KLÄNNINGAR. Fina klänningar i somriga färger då man kan få känna sig lite flirtig och sexig. Jag är trött på alla mörka höstkläder som gör en ännu mera deppig.

JAG JENNIFER ALEXANDRA MOKKO ska börja med att ta fram mina sommarskor hur jävla kallt det än är. På något sätt ska jag skaffa fram pengar (genom att råna en bank eller dylikt: så här har ni ett tips till nyhetstidningarna gott folk). JAG SKA TA PÅ MIG MINA KLÄNNINGAR hur mycket folk än kollar. Jag ska totalignorera filmkvällar. In med våren och ut med vintern: för Hey vintern, vet du vad? jag är så less på dig. Du gör mig deprimerad.

Idag kom den första snön eller den första vet jag inte, jo det tror jag, men idag har det kommit mycket snö. ONÄNDLIGT mycket snö. Jag vet inte vad det är med mig men jag är varken glad eller besviken. Jag ligger i min soffa och mår allmänt piss. Varför ska jag bli sjuk igen? Brukar nästan aldrig vara sjuk och nu så blir jag sjuk ofta. Fuck the system!

Jag och mina positiva inlägg börjar se moln just nu. Det finns inte mycket positivt i livet just nu. Det enda positiva är väl vännerna och familjen som fortfarande står ut med mig, så tack till er! PUSS. skriver en liten recension på olika filmer jag sett under mina sjukdagar också.

Efter en halv-veckas ångest är det torsdag och jag är ledig också. Dock har jag en jävla bok som ska läsas tills imorgon och antecknas och redovisas, men det löser sig!
Jag är så jävla less på en viss person också. Varför beter du dig som du gör? Fattar verkligen ingenting.

Nästa vecka har jag praktik i vallentuna också. Ska bli riktigt kul och har längtat efter barnen väldigt mycket! Ska bli skönt att få göra någonting annat än att sitta i skolan och läsa hela tiden. Skriver lite senare, nu ska det pluggas!

Den här dagen går bara att beskrivas med ett ord: SKITDAG. Har mått dåligt och gråtit för min stackars mamma. Skolan tar verkligen kål på mig. Har jag nåt roligt att berätta? Nej..eller jo! The killers, som är absolut bäst, har faktiskt skrivit en låt om mig: jennifer! Då blev jag glad. Det var en fin låt med fin text. Tack The killers för att ni förstår mig. Godnatt!

Min rubrik får stå för mycket av vad som hänt idag. Hann med julmarknad på stan och lussekattsbakning. Till det blev det hjortronglögg med parlamentet och mitt stora feta grekiska bröllop blandat med plugg om barn i homosexuella familjer. På tisdag ska allting lämnas in och sen på kvällen (om jag är klar innan) blir det kalasande på snärkes! Helgen som kommer ska bli vilt har jag bestämt mig för! Kort och gott. peace!

Klockan är snart ett och om några fåtal timmar så ska man upp och sätta sig och plugga. Hade tänkt dra ner på julmarknaden en sväng och kika för att komma in i lite mer julstämning. Ikväll har jag pluggat med soffipropp och kollat lite johan glans klipp. Det var mysigt! Ska väl snart försöka sova så jag kommer upp, men min odrägliga syster fick för sig att åka till Uppsala och partaja och ännu mindre har hon tvingat sig in i mitt studentrum för en natt. Jag som hade velat bara få sova ut en natt och vakna upp som en ny människa, men det kommer troligtvis aldrig hända. En förbannelse vilar över mig..

JUST DET. Om ni inte har smakat på dessa ljuuuvliga chili cheez doodles är det på tiden att ni gör det. OTROLIGT goda.

Jag måste bara tillägga att idol en fredagskväll är ett måste. Även fast det kan anses vara mindre underhållande att ägna sin fredag i veckan på att sitta framför tv:n så skulle jag inte tveka en sekund på att byta bort det mot någonting annat i hela världen. Vad ska jag göra när Idol är slut? Jag vet inte. Då går mitt liv under.



Anders, Laila och Andreas: Vad är fredagsunderhållning utan er?

Vet ni vad det värsta jag vet är? kom igen..gissa nu. Jag räknar till tio. ett..två..tre..fyra..fem..sex..Räknar ni nu? sju..åtta..nio (det börjar osa bränt)..TIO. Har ni gissat någonting nu? Hoppas det. Det absolut värsta jag vet, med mig själv, är att vara tråkig. En tråkig person som antagligen bara utöver tråkiga saker och beter sig ensidigt är ingen person som lyckas väcka mitt intresse eller någon annans för den delen. Under de senaste dagarna, eller egentligen dom senaste veckorna, har min nivå till tråkighet bara ökat. Just nu känner jag oroheten över att ha kommit över den nivån som befinner sig högst upp. Den nivån som är tråkighetens klimax. Vem FAN vill komma över den? Ändå så sitter jag här och skriver på detta inlägg och gör ingenting åt saken.

Skolan har förstört det mesta med mig. Jag är tråkig. Jag är ensidig. Min vardag är alltid densamma. Jag ställer mig frågan: VARFÖR gör jag ingenting åt saken? Ska jag acceptera att min pluggtid endast kommer bestå av plugg och åter plugg, som 95% av tiden gör mig helt meningslös som person? Måste det verkligen vara som så, att eftersom skolan hamnar som prioritet ett väljer jag att bli den soffliggaren med datorn i spetsen och böckerna vid sidan om? Jag visste det redan innan jag hoppade in i universitetslivet att livet hade sina mörka stunder. Då jag behövde sitta för mig själv och studera på tills jag till slut blev utbränd och nådde över tråkighetens klimax. Jag visste det hela tiden. Jag blir inte chockad eller överraskad för den person jag nu blivit, inte alls. Jag blir mest förundrad över om det är acceptabelt. Gott folk, är det accepterat?

Jag tänker på Johan Glans youtubeklipp från parlamentet då han predikar om det här "jävla sverige". Ett meningslöst arbete, samma jävla helgsaktiviteter: Hey baberiba hit, idol dit. Snart kommer jag väl bli så tråkig och gammal att den enda roliga helgsaktiviteten jag utöver är Så ska det låta. Jag lovar er gott folk. Om det har kommit så långt att jag anser att Så ska det låta är ett program jag gärna kollar på en fredagskväll med karameller i spetsen: Döda mig då.

Hejsan mina gråtfärdiga fäns som inte ens finns där ute. Nu var det tre veckor sen jag skrev sist om min händelserika vecka. Har jag då haft tre fortsatte händelserika veckor? Don't think so. Har väl mest strosat runt med vänner och partajat lite. Fick lite dalabesök för två veckor sen. Och nej, jag har inte fått något boende än i Uppsala. Den 27 augusti börjar allvaret och då vill man helst ha ett boende tills dess, men ska kanske vara lite kattvakt en vecka så jag har väl en till vecka på mig. Jag har gått med i lärarförbundet och igår fick jag hem lite papper och broschyrer. Spännande! Min mamma frågade hur det kändes och guess what, JAG VET INTE. Det känns bara konstigt och knäppt att jag ska återgå till skolan igen. Det har bara gått ett år sen sist, men ändå känner jag mig helt lost i space-school.
Som jag sa har det varit mycket partajande. Varit på svanen där M:et jobbar 2-3 gånger tror jag. Egentligen kan man nog inte tro det, eftersom det är ett ganska litet ställe, men det är huuur mysigt som helst där. Synd att jag inte kommer kunna vara där på lördag, men svanen kan ju inte få storbesök alla lördagar! (blinkblink). Mari hann fylla 20, skål till dig vännen! Pride svepte förbi. Ingen utgång där blev det heller, eftersom det hade varit mycket dunka dunka veckan innan. Var igår hos A:et med en massa trevliga folks och det var kanonmys.

Vad mer? Ska till min mormor och morfar med H:et fram till torsdag idag. Kändes att det kunde vara skönt att få umgås lite med folkset där på landet och åka en svänga till Enköping och rocka stället där. Någon som vet om det finns något bra uteställe i Enköping? På torsdag när jag kommit hem ska jag återigen packa väskan och förflytta mig till Dalarna där dalapöjkarna bor. Dom är så helt uberbra så det är skönt att umgås med dom göttarna lite.  

 Hmm. den här enirokartan sög ju, men där det står Örsundsbro bor min kära mormor och morfar. Uppsala ligger precis ovanför och där lite åt vänster 1-2 cm ner ligger ju Enköping. Rätt trevligt!

 ja, och där vid typ Hedemora ska jag till på Torsdag. Riktigt bondeställe men jag gillar't!




sooo loong suckers!

Hejsan mina kära läsare. Förra veckan var väldigt händelserik på många sätt. Söndagen åkte familjen till norrland och finland, så jag och systeryster har spenderat över en vecka nu helt ensama i lägenheten. Det har varit väldigt skönt, men nu börjar jag längta efter min mamma. Det beror mycket på att...JAG KOM IN PÅ UPPSALA UNIVERSITET! Yes, ni hörde rätt. Jag, Jennifer Alexandra Mokko, ska under 5½ års tid framöver studera på Uppsala universitet till..tadaaam LÄRARE. Jag har alltid velat plugga journalistik och jobba inom media, men vet ni vad? Screw that shit. Jag har alltid, sen jag kan minnas, varit intresserad av att bli lärare. Svensklärare rättare sagt. Ja, jag är halvfinne och så, men vet ni vad? Jag ska sno min gamla svensklärares jobb. Att få jobba med barn och ungdomar har alltid varit någonting jag har strävat efter. Sen har svenska som ämne i skolan alltid varit min absoluta favorit! Varför inte slå två flugor i en smäll? Nu håller jag koll på lägenhet i Uppsala, men det lär väl sluta med att jag får nöja mig med ett studentrum, vilket inte är helt fel det heller!
Kom tänka på det härom dagen också att jag kommer få sova ensam. Jag sover förvisso oftast ensam, men med en lägenhet fullt av andra människor. Säger bara en sak: NI som vill crascha min bostad sen, GO FOR IT!

I onsdags då (från att gå från lärare och något seriöst till något mindre seriöst och mer party) var jag ute med E och A och A's jobbarkompisar. Det var väldigt roligt, faktiskt! Väldigt mycket dansande och svettande. Torsdagen blev då till att slappa väldigt mycket. Helgen spenderades på T's landställe ute i Norberg som ligger typ..1-2 (??rätta mig Teresa) utanför Fagersta (eller avesta?). Helgen går bara att beskrivas med ett ord..MYSILICIOUS. Det var mys på hög nivå och väldigt mycket mys. IGEN. Fredagen festade vi och drack och pratade. Lördagen spenderades någonstans utanför Hedermora i det såkallade Långhytten på T's morbrors torp (landställe där med). Vi fick sällskap av T's släktingar och två väldigt snälla och sköna dalapojkar som kallade oss för ompa-ompa-tjejer. Ompa-ompa-tjejer, som vi aldrig hört talas om, är tydligen någonting väldigt normalt att säga till tjejer som är finländare. Därifrån kom vi väl hem vid halv 12, såg på L word och bokstavligt däckade i sängen. Söndagen spenderades med att komma hem, klia på myggbetten och försöka få tag på mina tankar, som svamlat uppe bland molnen ett tag.

Långt, konstigt, tråkigt, knasigt men roligt inlägg. Puss på er.

MALIN ÄR MIN KUNG!

Min mamma ringde nyss. Familjen är på resande fot i en liten håla som heter Lycksele, som jag har skrivit om förut. Norrland är så underbart. Inte råga på det, jag fick höra min guddotter Signe och ursch vad glad jag blev. Jag vill verkligen åka dit snart, så får se om min dröm besannas (TROLIGTVIS). Fick förresten en liten kusse igår också. En tjej på 4,9 kg och 55 cm lång. Förstår inte hur min morbrors sambo kunnat ploppa ut denna stora tjej, men det går visst! Henne ska jag också få träffa i norrland sen och såklart min andra kusin Ester. Massa små babysar. Babyboom i Lycksele!