Kärlek

När jag ska börja skriva på ett inlägg börjar jag oftast med "hallå gott folk, hur står det till med er?", men idag har jag valt att göra det annorlunda. Varför det? Jo för att variation är mycket bättre än att hålla sig kvar i det gamla. Förra veckan var helt magisk på alla sätt och vis. Visst hade jag intriger, som bara fortsätter hela tiden men jag har faktiskt ingen lust att bry mig någon längre om dessa jävla tjafs som dyker upp dag in och dag ut. Vore ett liv utan intriger inte helt underbart? Slippa oroa sig hela tiden för att säga någonting fel eller göra någonting mindre bra eller helt enkelt inte bry sig om förändringar dyker upp eller om det inte sker förändringar alls. Samtidigt som intriger inte låter lovande, så kan det i vissa fall vara väldigt betydelsefulla för den vidare utvecklingen i människans vardag eller till och med framtid. En förändring som jag verkligen älskar är att två personer har verkligen kommit in i mitt liv. Även fast just dom här två personerna alltid har funnits där, mer eller mindre, så är vi tre tillsammans helt oslagbara. Varför ska man behöva ha en man i sitt liv när man har underbara vänner? Okej, en partner gör inte en människa hel, men gör vänner det? Utan vänner och familj är man ensam, och utan en partner i sitt liv saknar man en viss kärlek, men kärlek finns i alla olika riktningar. Det finns tex familjekärlek, vänskapskärlek och kärlekkärlek (som man har till den personen man är tillsammans med). Behöver en människa verkligen just den kärlekkärlek?


Kärringfaktor: Så ska det låta

När jag igår satt och läste dagens nyheter kunde jag inte undgå det som stod på en av dom sista sidora. Under alla serier stod det klart och tydligt vilka program som hade haft flest tittarsiffror förra veckan. Det var Talang 2009 som precis börjat och det fanns också Robinson som så kärt har kommit tillbaka som en vindpust. Det jag blev lite mest fundersam över var programmet som toppade listan över alla dessa underhållningsprogram. Ni som läst min rubbebubbe kan nog förstå ganska fort vilket program jag pratar om, nämligen så ska det låta. Vad fan är det med det här jävla programmet egentligen? Hur länge har det funnits ens? "Så ska det låta är ett svenskt musikbaserat underhållningsprogram i Sveriges Television om fredagskvällarna, introducerat den 17 januari 1997"

Okej, jag förstår att programmet bektraktas som underhållande och sevärda. Kända personer som kommer dit (vare sig dom kan sjunga eller inte) och delar med sig av sig själva till det svenska folket med dans, sång och komik. Sen såklart är programledaren väldigt folkkär och en person som jag iallafall anser vara väldigt trygg och omtänksam. Det jag idag menar med kärringfaktor är att det finns så mycket andra program som just går på fredagar. Om det inte är program är det iallafall en film som kan inhyras eller vad vet jag. De flesta i min ålder brukar inte titta på tv på fredagar, så vem är det då som sitter och tittar på programmet? Jo äldre människor som anser att underhållningsprogrammen idag är för mycket. De vill ha det gamla och trygga som funnits där länge och som de vet kommer att bjuda på underhållning just den fredagen som alla andra fredagar när de sitter och tittar på samma program. De har säkert samma gamla karameller som de köpte första gången år 1981 (polkagrisar?) och samma gamla tofflor de fick av sina barn för 13 år sen (något slitna, men bekväma). Människor pratar hela tiden om hur bra det är med variation och hur viktigt det är med omväxling i vardagen. En regel som borde finnas högt uppe på våran lilla lista. Säg mig en sak, borde inte den regeln gälla ALLA? När jag menar alla nu bortser jag inte äldre människor utan lägger till dom som den viktigaste folkmassan. Bort med det trygga och in med det mindre trygga, men mer varierande!

Vallentuna, det nya spy bar!

Hejsan mina blogglovers. Hur mår ni alla idag? :) Jag mår som jag förtjänar att må, men gårkvällen var lätt värt all mödan! Tro det eller ej, men vi var faktiskt i vallentuna på en krog som heter m&g's. När man tänker på vallentuna så tänker jag mycket på att det ligger ute på landet och att det bor en massa bönder där. Jo,  bönder som inte riktigt hänger med i svängarna när det gäller det allra senaste. Vallentuna är lite som finland för mig, oftast alltid några steg efter i både tänkandet och "handlandet". Det brukar oftast vara någonting som jag betraktar mindre bra, men jag tror jag har ändrat min syn på kära lilla vallentnuna. Vallentuna by night var hur kul som helst! Okej, det mesta är sant i det jag säger att dom flesta är ganska mycket bönder=efterblivna, men dom människorna är nästan dom som är roligaste. Du behöver inte försöka impa eller spela, där handlar det mest om att den som är sig själv är den som klarar sig bäst! Varför ska allting alltid nästan handla om utseendet och pengar? Den som är snyggast och ser mest välbärgad ut ska alltid få det bästa av allting. De ska alltid få alla killar/tjejer, alla gratisdrinkar och få hela dansgolvet för dom själva! Om ni också är trötta på det, så åk till vallentuna. Där kommer ni känna er hemma!

Ps. Åk till Vallentuna på egen risk! Om ni vill komma hem får ni antingen ringa en taxi (som förövrigt vi aldrig fick tag på. Jävla taxi i vallentuna!), ringa en polare som är så schysst att han/hon hämtar er eller sitta och invänta tills den första bussen på morgonen går.

Våren är här!

Hej alla. Bloggpauser tar  väl alla och jag brukar väl ha mina lite då och då, men nu hoppas jag verkligen att skrivningen ska komma igång. Jag tänker på bloggen varje dags minst 3-4 gånger och kommer på saker jag vill skriva om. Varje gång jag är ute någonstans har jag kommit upp med mig själv hur mycket jag analyserar vissa personer eller händelser. Det kan vara allt ifrån att stå vid en fotbollsmatch och spana in vad föräldrarna gör och hur stämningen är till att jag sitter på bussen och observerar hur alla beter sig. Det är någonting jag anser vara ett av det roligaste momentet på hela dagen. Ofast när jag är ensam, vare sig jag sitter på bussen, traskar ute i det härliga vårvädret eller ligger hemma i sängen så lyssnar jag alltid på musik. Musiken för mig betyder väldigt mycket och med den kommer mina tankar igång ännu mer. När jag väl ibland sitter på bussen tex, så lyssnar jag inte på musik. Det enda som faller mig in är att iakta människorna runt omkring och stämningen. Det jag tänkte komma till nu är att jag tänkte dra igång en "jennifers dag" då jag med egna ord kommer beskriva mina tankar och mina iaktagelser under dagen. Bra va? :D fortsättning följer..



Härligt med  vår! Nu väntar jag bara på att blommorna ska börja synas!

RSS 2.0