Saknad
När klockan närmade sig halv 5 kom E och väntade tills jag slutade. Därefter gick vi till en kina restaurang och åt. Eftersom hela min släkt och mina vänner bor i stockholm skulle vi tillbringa dagen med hans kompisar ch familj, men hans kompisar hade annat för sig och var bortresta var det bara vi två kvar. Vi hyrde någon film, köpte ost och kext och godis och myste. Igår kom jag verkligen tänka på hur mycket jag saknade alla. Alla kompisar hade värsta planerna, och så sitter jag här och ja? vad gör vi? ingeneting nästan. Ibland undrar jag varför jag flytta, för inte är det så att mitt liv hemma i stockhlm är en katastrof, tvärtom! Mamma sa att jag skulle börja uppskatta alla mer när jag inte bodde där ch det var sant!
Idag ska vill till E's mamma och äta mat. Jag önskade att vi skulle äta sill och lax! E hatar sån mat, så det kunde vi inte äta igår. Jag som älskar sån mat. Midsommar och jul är det bästa, pga maten då med sill, lax och all sånt gött!
Nu längtar jag tills nästa vecka, då Ellinore kommer och vi ska på west coast rioat. Taggaaa!! Och sen kommer familjen :D Jag pratar med både mamma och pappa VARJE DAG. Måste prata med dom varje dag också, jag är nog en mamma/pappagris!
Ja, vad var det jag sa.... livet är inte alltid en dans på rosor. Håll ut, snart kommer hela familjen ner till götet. Kramisar mor och far
saknar dig mest baby! <3
fast jag är ju minst lika avis på att du har både jobb och att du har flyttat hemifrån! vi är ju bara i full fart att förverkliga olika drömmar, så ere ;) jag är fett pepp på att hälsa på, jag har troligtvis tid i mitten av juli nångång om det passar sig :)
Mamma, jag säger inte att livet inte är en dans på rosor, men visst saknar man alla. Pösz
Miss u too henni.
Jag är mest avis på dig kossan. Klart du ska hälsa på! Jag är i Sthlm 20-22 juli, och i juli jobbar jag häcken av mig!!!
Kul att få se mer bilder från erat nya hem, det ser ju ut att bli jättemysigt, igår var jag och gammelmormor till nattan i Uppsala och midsommarafton hade vi gäster på mat ja du vet ju vad som brukar finnas på matbordet. Jag förstår om du saknar det, men du kan ju köpa lite och äta själv. Nej nu måste jag jobba.
Kramizar mormor